Då som nu för alltid…

…hette det sista albumet av kent. Fast det kanske ni visste. Några av er kanske är kentfans rent av? Jag hade en period i mitt liv då jag var besatt av kent och följde allt de gjorde, lyssnade på allt. Jag var till och med indiepopare ett tag på högstadiet med rufsigt sprayat hår, palestinasjal och färgglada hårspännen. Det var dock bara en fas som tur var.
Idag fyller jag 33 år och jag har således bland annat roat mig med att titta igenom bilder på mig själv som jag (och andra) tagit genom åren – och det är inte lite bilder! Jag har ju alltid gillat att fota och har i princip alltid haft någon form av kamera till hands. De gånger jag inte vetat vad jag ska fota så har jag uppenbarligen roat mig med att ta bilder av mig själv. Narcissistvarning? Eller bara normal fjortis kanske…
Jag tänkte i alla fall att det kunde vara lite skoj att visa er ett litet (läs 50) axplock av bilderna – bilder från ett (eller många) tidigare liv.

Barndomen

Orädd, men väluppfostrad – så skulle jag nog beskriva mig själv som barn. Älskade att bara gå runt i naturen i min egen lilla värld. Ganska mycket som nu alltså, haha! Drömmen var att någon gång få ha en egen häst. Och delfiner.

Sådan far, sådan dotter. Och denim går ju aldrig ur tiden!
Här sitter jag i mina morföräldrars hus i Kiruna och ser måttligt road ut.
Vi brukade hyra en sommarstuga på norra Öland, vid Grankullavik. Jag älskade att gå längs stränderna och leta fossiler och fina snäckskal.

De långa tonåren

Mina tonår var på många sätt ganska bekymmersfri och jag levde för dagen tillsammans med mina bästisar. Den största förändringen som skedde var att mina föräldrar separerade vilket såklart fick stora konsekvenser i mitt liv, bra som dåliga. Men på det stora hela var det en tid som jag ser tillbaka på med glädje och massor av fina Norbergsminnen. Även kärleken till musik och dans kom under den här perioden in i mitt liv för att stanna.
Drömmen var att gifta mig med en latinamerikansk fotbollsstjärna och bli lyxhemmafru.

Här är jag på mitt livs första utlandsresa, 12 år gammal. Resmålet var till min stora lycka, Egypten!
Här var jag 13-14 år och hade ännu inte lärt mig att rätt nyanser på foundation var en grej. Antikens Egypten var dock en grej sedan barnsben.
Något bättre här, men fortfarande bedrövligt. Och så skulle man ha riktigt tunna skarpa ögonbryn som samtidens drottning Christina Aguilera
Friluftsdag i skolan. Det framgår kanske inte så tydligt i bilden, men jag hatade verkligen att åka skridskor. Det var smärtsamt, kallt, tråkigt och jag var dålig på det. Längdskidor var mer min grej…
Busar med min bästa kompis i Uppsala domkyrka.
Besöker England med samma kompis, 14-15 år gammal. Ganska galet att vi klarade av att resa själva dit i den åldern, utan mobiler och internet. Vi bodde förvisso hos hennes släktingar och de tog väl hand om oss, men ändå…
Avslutningsbal i nian. Jag sydde min balklänning själv och minns att jag tyckte midjesömmen och tråcklingen blev så fult, så jag sydde fast ett vitt band med en rosett bak för att dölja det.
Klassutflykt till Stockholm! En jättegrej för ett gäng byhåleungar från Norberg!
Omkring 15-årsåldern började mitt fantasyintresse ta fart på allvar och jag färgade håret och klädde mig för att se ut som en karaktär från en av mina dåvarande favoritböcker. Hon hette Ce’Nedra och var en skogsdryad.
Något år senare drog jag till med ännu mörkare hår! Den där posen var visst standard också…
Roade mig med att sy kläder på fritiden!
Och gå på gymnasiefester, här med 80-talstema.
Busar på estetlektion!
Till studentbalen i gymnasiet gjorde jag en annan typ av klänning som jag sydde för hand, inspirerad av Arwens drömklänning.
En av få bilder som jag tog i mitt första egna boende – en liten etta på Ringvägen i Fagersta.

20-nånting

Den här tiden präglades framförallt av min studietid på universitetet, olycklig (och ibland lycklig) kärlek, alkohol, festande, resor, hårförvandlingar, samt en långsamt groende känsla av att det kanske snart vore dags att ta tag i livet…
Drömmarna var nog lite blandade, men en var att hitta min drömman och bosätta oss på en herrgård med en massa djur. Den drömmen har ju faktiskt nästan slagit in, om man nu ser vårt stora hus som en herrgård och våra två katter som “en massa djur”.

Som jag berättat i ett tidigare inlägg så bodde jag en tid i Sollentuna tillsammans med min bästis. Vi delade ett rum på typ 12 kvadrat och här är en bild från den tiden. Jag är ergonomisk som vanligt!
Hösten 2011 besökte jag Argentina på egen hand – det skulle jag nog inte våga göra idag. Man blir väl fegare med åren, right..? Jag mötte i och för sig upp några onlinekompisar som jag lärt känna via en foto-sida. De var väldigt trevliga och jag fick öva rejält på min spanska!
Samma höst började jag plugga på universitetet i Uppsala och skaffade mig en passande plugg-lugg.
Sedan åkte hela mitt midjelånga hår av eftersom en kille jag gillade nämnde någon gång att han gillade tjejer med kort hår…
Idag vet jag bättre!
(Tyckte det såg helt okej ut, men jag är för fantasilös och lat för att bära upp kortare hår på ett bra sätt).
På väg till utekväll på studentnation efter X antal White Russians. Rött vin och White Russians var min grej när jag fortfarande drack alkohol.
Hade visst en mörk period igen år 2013.
Besökte Sunny Beach i Bulgarien 2013. Det är den enda “festresa” som jag varit på i mitt liv.
Här var jag på väg till min första (och sista) gasque! Hade även rasat en del i vikt eftersom jag levde på typ potatis med skagenröra eller mackor. Ingen koll där inte!

De sena 20 och tidiga 30

Nuvarande epok. Typ. Jag blev klar med plugget och började förvärvsarbeta som myndighetsperson. Byter jobb några gånger och flyttar några gånger. Börjar även se mitt fotograferande som en konstform, snarare än något rent dokumentärt.
Det största som händer är att jag träffar mitt livs kärlek 2017 och sex år senare gifte vi oss.
Drömmen nu är att vi ska leva ett långt och lyckligt liv tillsammans. Och skaffa en massa djur. Kanske driva någon liten hobbyverksamhet.

Började styrketräna lite mer ordentligt år 2014. Även om det dröjde tre-fyra år till innan jag bättre började förstå mig på träningsupplägg och näringslära.
En av få gånger jag shoppar kläder. Och typ den enda gången jag haft Converse på mig någonsin. Eländiga sko!
Besöker Medeltidsveckan 2017, om än inte riktigt tidsenlig med min renässansklänning…
Vid Gripsholms slott. Under andra halvan av 2010-talet får jag mer upp ögonen för att resa i Sverige och besöka historiska platser i närområdet.
…som till exempel Kung Björns hög utanför Uppsala.
Men det har även blivit ett återbesök till Egypten och det mäktiga Karnaktemplet.
Och ett besök till Gambia! Micke och jag åkte dit tillsammans när vi bara hade känt varandra i tre månader. Men det gick bra!
Under 2010-talet tar jag som sagt mitt fotande till en ny nivå och börjar förstå lite bättre hur man ska komponera bilder och tänka på ljusförhållanden.
Leve brudparet! Sommaren 2023 gifte vi oss slutligen i Helga Trefaldighet i Uppsala. Ett perfekt bröllop, eller ja, så gott som! Men det kanske förtjänar att bli ett eget inlägg framöver..? (Foto: Agnes Achrén)

Vad kul att ni har tagit er igenom 50 bilder på mig, kudos!
Det är ju väldigt skoj att titta tillbaka på gamla bilder. Själva bilden är ju ett minne i sig, men det kan liksom väcka igång en hel kavalkad av minnen och känslor. Nästan som att leva om en epok i livet, om så bara en komprimerad version på några sekunder.

Nu ska jag njuta färdigt av min favorittårta – Carl Gustav från Landings.
En härlig födelsedag, med min man, i vårt vackra hus.


Drömmar slår tydligen in – man vet bara inte när och hur… <3

10 kommentarer

  • Anna i Portugal

    Grattis i efterskott! Jag fyller år 1/4, så jag är ganska exakt 24 år äldre än du 🙂 Roligt att läsa om vad du gjort i ditt liv och om dina planer framöver. Önskar dig en skön torsdag!

  • Lisa

    Grattis i efterskott! 🙂
    Jätteroligt att se dina bilder .
    Jag har också bytt hårfärg flera gånger i mitt liv.
    Varit svarthårig, rödhårig och brunett men mest blond .
    Tycker du var fin i alla färger.
    Ha det fint kram

  • Jossu

    Grattis i efterskott. Jag är bara några år äldre än dig så jag minns också när man skulle ha riktigt tunna ögonbryn, och Christina Aguileras stil med mörkt och blont hår.
    Skridskor hatade jag också. Jag åkte runt på isen med ont i fötterna och en konstant rädsla för att ramla. Jag vågade inte ens bromsa så jag fick åka in i sargen och klamra mig fast vid den.

    • Emma

      Tack!
      Haha ja, samma här – jag kunde inte heller bromsa, så det var full fart in i sargen eller att kasta sig på marken och bromsa med händerna som gällde.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.