Foto

  • Nybörjarträdgård del I – Upptäckter

    Idag är förkylningen betydligt bättre och därför unnade jag mig att faktiskt kliva utanför dörren en sväng, eftersom jag inte har gjort det på flera dagar.
    Under en tid har jag gått och spånat lite på en idé till en “bloggserie” som jag tänkte kunde vara rolig att dra igång – Nybörjarträdgård! Jag vet inte om nybörjarträdgård ens är ett ord, men från och med nu får det vara det.
    Som jag nämnt förut så har vi ju en ganska stor trädgård i vårt nya hus med flera trädgårdsland, fruktträd och diverse buskar och träd. Det stora kruxet är bara att ingen av oss kan särskilt mycket alls om trädgård och odling. Jag har aldrig varit ett dugg intresserad av att odla saker, varken inomhus eller utomhus, och jag har alltid tänkt att det är en hobby som jag eventuellt kan ägna mig åt när jag blivit pensionär…
    Men! Nu sitter jag ju här och skriver ett inlägg om just trädgård. I takt med att snön har smält bort och solen har börjat värma så har ju även vår trädgård börjat vakna till liv. Med det har även en känsla av att vilja greja med odlingarna och planera för framtidens trädgård vaknat i mig… Eftersom flera av er är duktiga på trädgård så tänkte jag att det kunde bli ett roligt projekt att visa även här på bloggen.
    Tanken är mest att dela med mig av min nybörjar-trädgårdsresa i bilder, så det bli både dokumentärt och lite drömmande på en och samma gång. Och givetvis välkomnar jag alla tips som en nybörjare kan tänkas ha nytta av!

    Första delen handlar om dagens förutsättningslösa spaning – Hur ser vår trädgård ut och vad har egentligen hunnit komma upp nu när det faktiskt har börjat bli vår på riktigt här..?

    nybörjarträdgård
    Det första stora frågetecknet som har dykt upp är vad dessa två små träd är för några. De står i en stenig slänt nedanför uppfarten. Jag har gissat att trädet i mitten av bilden här är ett plommonträd (vi har två plommonträd en bit bort). Det vänstra trädet har jag ingen aning om vad det är, så det får vi helt enkelt avvakta och se!
    Intill uppfarten växer även en ca 10 meter lång syrénhäck. Vad det är för sort (färg?) återstår också att se!
    nybörjarträdgård
    Här ser man andra änden av slänten, gästhuset, växthuset och de två äldre plommonträden.
    nybörjarträdgård
    Intill gästhusets källarvåning finns detta lilla trädgårdsland. Det står i ganska precist söderläge och skyddat mot vind så jag kan tänka mig att det blir väldigt varmt här. Bra ställe för tomater kanske?
    nybörjarträdgård
    Växthuset är som jag berättat tidigare inget som vi har tänkt att ha kvar. Det är fullt av gamla redskap som de tidigare ägarna lämnat kvar, men själva växthuset är i så sunkigt skick att man knappt vågar gå in där…
    nybörjarträdgård
    Här ser vi en annan stenig slänt nedanför vår carport intill gästhuset.
    Vi köpte huset av ett medelålders par som själva hade köpt det för att rusta upp det och sedan flytta in. Deras planer ändrades dock och de bestämde sig för att sälja när de var klara med renoveringen. När de köpte huset var både tomt och bostadshus i riktigt illa skick så de har gjort ett verkligt hästjobb med att rusta upp allt.
    De visade oss några bilder på hur tomten såg ut innan de började röja, och ja… man kan väl säga att det hade lika gärna kunna vara en återvinningsstation på hela tomten; skrot och skräp och misär på i stort sett varenda tillgänglig centimeter. Så paret har minsann städat för en livstid måste man säga!
    Under gästhuset finns för övrigt ett oinrett utrymme som har både belysning och el. Vi tror att det har varit en tvättstuga av något slag för länge sedan eftersom det även finns ett avlopp i golvet. Man kan även se resterna av tidigare väggar längs golvet. Det är såklart lite fukt här, men inte så fuktigt som man skulle kunna tro. Vi tänkte därför att det kunde vara ett bra ställe att förvara redskap och lite mer “tålig” utrustning här.
    Just det – blåsippor har kommit i massor!
    Och pollinatörerna har vaknat!
    nybörjarträdgård
    Här ser vi våra sex äppelträd, varav ett behöver amputera en stor gren som gick av i vintras. Vilka sorter av äpplen det är har vi såklart inte heller någon aning om, men det lär vi ju få se senare i år.
    nybörjarträdgård
    Bortanför äppelträden har vi det “riktiga” stora trädgårdslandet som är ca 5×5 meter. De förra ägarna passade såklart på att utnyttja trädgården medan de renoverade huset och de odlade bland annat majs, pumpor och zucchini här. Man ser resterna av majsskörden nere till vänster i bild. Jag älskar majs så det vore ju fantastisk om vi också kunde odla det på sikt! Nu har vi ju inte hunnit bo här under sommaren än, men denna del av trädgården ligger väldigt öppet i söderläge och lär således ha rätt många soltimmar. Att vi bor intill en gammal åker som säkert har gödslats ett antal gånger bidrar säkert också till att jorden är ovanligt bördig här omkring. Exakt vad åkermarken brukas till nuförtiden är dock ett av de frågetecken som vi lär få svar på under året. Det finns ett par bondgårdar i närheten som bland annat har kor och min gissning är att dessa kommer att beta på ängarna som ligger öster om vårt hus.
    Man skulle kunna säga att det är ett öppet kulturlandskap med insprängda skogspartier där vi bor. Inte obrukat, men inte rent jordbrukslandskap heller.
    nybörjarträdgård
    På gräsmattan, eller snarare mossmattan har det dykt upp lite spännande saker! En lilja av något slag? Någon som vet?
    Vi verkar även ha smultron i slänten nedanför uppfarten. Om det faktiskt blir några bär får vi väl se, men det finns ju definitivt potential för den här slänten eftersom den också ligger i soligt söderläge.
    Vi har äntligen fått krokusar också.
    Snödropparna har hängt med ett tag.
    nybörjarträdgård
    Slutligen har vi en liten ruta med vad som verkar vara sly och rabarber (och mer skrot!). Varken jag eller Micke är särskilt förtjusta i rabarber, så vi har inga jättehöga tankar om dessa. På sikt tänkte vi bygga en liten trappa ner här så att man kommer direkt till trädgården från huset och inte behöver gå längs med uppfarten.
    På framsidan av huset har vi även en nyponbuske och en till syrénbuske. Denna syrén är dock betydligt äldre än häcken vid uppfarten.
    Mer skrot!
    Just det – jag var helt säker på att detta var en bit överbliven isolering eller nåt och tänkte plocka upp den för att slänga. Det var visst inte skräp utan en jätteröksvamp!
    En del av vår tomt är pyttelite skog och ruderatmark som går längs med den gamla byavägen. Jag hörde årets första gransångare här inne idag, men annars har jag inte sett något jättespännande här.
    Men det är roligt att tänka att den här vägen användes av byborna under flera hundra år när de skulle resa mellan socknarna Tobo, Örbyhus, Vendel och Tegelsmora. Idag verkar den knappt användas alls, mer än för en och annan hundpromenad.

    Detta inlägg blev betydligt längre än vad jag hade tänkt! Men det kanske rimmar bra med de oändliga möjligheter som finns när det kommer till trädgård, även för en nybörjarträdgård. Jag har en lång och spännande resa framför mig och är uppenbarligen bara i startgroparna ännu, både vad gäller teoretisk och praktisk kunskap… You live and learn, som man brukar säga!



  • Vid regnbågens slut

    Jag har åkt på en rejäl förkylning den här veckan och sitter därför hemma och gör… ja, vad gör jag? Tittar på TV en stund tills jag tröttnar, broderar och lyssnar på ljudbok tills jag tröttnar, sover en stund tills Molle gormar om något eller Hugo trampar på min mage, tittar på fåglarna vid matningen, vill baka något onyttigt och inser att vi inte ens har strösocker i vårt skafferi… Typ så.
    Jag kan i alla fall glädjas åt att ha sett hela tre nya arter på vår tomt sedan igår – bergfink, gröngöling och stenknäckar. Det är tråkigt att vara sjuk, men det är åtminstone lite mindre tråkigt att vara sjuk i ett hus på landet.

    Idag har vi dessutom haft klassiskt aprilväder med regn, sol, hård sunnanvind, vindstilla och åska. Detta resulterade dock i en fantastisk syn i form av två regnbågar ute på fälten. Jag ville såklart springa ut med kameran och stativet, men insåg sedan att det vore dumt att ställa sig i regn och blåst med en redan envis förkylning.
    Så jag tog dessa bilder från kontorsfönstret istället. Upptäckte även att det är dags att rengöra kamerasensorn.

    Dubbelregnbågen som såg ut att sluta bara ett par hundra meter från vårt hus. Vi bor ju vid en gammal bruksort, så vem vet – en gammal brukspatron kanske grävde ner en skatt där borta för hundratals år sedan..? Om inte annat så är det ju kul att fantisera lite i feberyran och uttråkningen, haha!
    Jag vet inte så mycket mer om moln mer än att de har olika latinska namn. Dessa bildades precis efter att regnbågen försvunnit och jag tyckte de såg väldigt fina ut. Som små rökpuffar.
  • Då som nu för alltid…

    …hette det sista albumet av kent. Fast det kanske ni visste. Några av er kanske är kentfans rent av? Jag hade en period i mitt liv då jag var besatt av kent och följde allt de gjorde, lyssnade på allt. Jag var till och med indiepopare ett tag på högstadiet med rufsigt sprayat hår, palestinasjal och färgglada hårspännen. Det var dock bara en fas som tur var.
    Idag fyller jag 33 år och jag har således bland annat roat mig med att titta igenom bilder på mig själv som jag (och andra) tagit genom åren – och det är inte lite bilder! Jag har ju alltid gillat att fota och har i princip alltid haft någon form av kamera till hands. De gånger jag inte vetat vad jag ska fota så har jag uppenbarligen roat mig med att ta bilder av mig själv. Narcissistvarning? Eller bara normal fjortis kanske…
    Jag tänkte i alla fall att det kunde vara lite skoj att visa er ett litet (läs 50) axplock av bilderna – bilder från ett (eller många) tidigare liv.

    Barndomen

    Orädd, men väluppfostrad – så skulle jag nog beskriva mig själv som barn. Älskade att bara gå runt i naturen i min egen lilla värld. Ganska mycket som nu alltså, haha! Drömmen var att någon gång få ha en egen häst. Och delfiner.

    Sådan far, sådan dotter. Och denim går ju aldrig ur tiden!
    Här sitter jag i mina morföräldrars hus i Kiruna och ser måttligt road ut.
    Vi brukade hyra en sommarstuga på norra Öland, vid Grankullavik. Jag älskade att gå längs stränderna och leta fossiler och fina snäckskal.

    De långa tonåren

    Mina tonår var på många sätt ganska bekymmersfri och jag levde för dagen tillsammans med mina bästisar. Den största förändringen som skedde var att mina föräldrar separerade vilket såklart fick stora konsekvenser i mitt liv, bra som dåliga. Men på det stora hela var det en tid som jag ser tillbaka på med glädje och massor av fina Norbergsminnen. Även kärleken till musik och dans kom under den här perioden in i mitt liv för att stanna.
    Drömmen var att gifta mig med en latinamerikansk fotbollsstjärna och bli lyxhemmafru.

    Här är jag på mitt livs första utlandsresa, 12 år gammal. Resmålet var till min stora lycka, Egypten!
    Här var jag 13-14 år och hade ännu inte lärt mig att rätt nyanser på foundation var en grej. Antikens Egypten var dock en grej sedan barnsben.
    Något bättre här, men fortfarande bedrövligt. Och så skulle man ha riktigt tunna skarpa ögonbryn som samtidens drottning Christina Aguilera
    Friluftsdag i skolan. Det framgår kanske inte så tydligt i bilden, men jag hatade verkligen att åka skridskor. Det var smärtsamt, kallt, tråkigt och jag var dålig på det. Längdskidor var mer min grej…
    Busar med min bästa kompis i Uppsala domkyrka.
    Besöker England med samma kompis, 14-15 år gammal. Ganska galet att vi klarade av att resa själva dit i den åldern, utan mobiler och internet. Vi bodde förvisso hos hennes släktingar och de tog väl hand om oss, men ändå…
    Avslutningsbal i nian. Jag sydde min balklänning själv och minns att jag tyckte midjesömmen och tråcklingen blev så fult, så jag sydde fast ett vitt band med en rosett bak för att dölja det.
    Klassutflykt till Stockholm! En jättegrej för ett gäng byhåleungar från Norberg!
    Omkring 15-årsåldern började mitt fantasyintresse ta fart på allvar och jag färgade håret och klädde mig för att se ut som en karaktär från en av mina dåvarande favoritböcker. Hon hette Ce’Nedra och var en skogsdryad.
    Något år senare drog jag till med ännu mörkare hår! Den där posen var visst standard också…
    Roade mig med att sy kläder på fritiden!
    Och gå på gymnasiefester, här med 80-talstema.
    Busar på estetlektion!
    Till studentbalen i gymnasiet gjorde jag en annan typ av klänning som jag sydde för hand, inspirerad av Arwens drömklänning.
    En av få bilder som jag tog i mitt första egna boende – en liten etta på Ringvägen i Fagersta.

    20-nånting

    Den här tiden präglades framförallt av min studietid på universitetet, olycklig (och ibland lycklig) kärlek, alkohol, festande, resor, hårförvandlingar, samt en långsamt groende känsla av att det kanske snart vore dags att ta tag i livet…
    Drömmarna var nog lite blandade, men en var att hitta min drömman och bosätta oss på en herrgård med en massa djur. Den drömmen har ju faktiskt nästan slagit in, om man nu ser vårt stora hus som en herrgård och våra två katter som “en massa djur”.

    Som jag berättat i ett tidigare inlägg så bodde jag en tid i Sollentuna tillsammans med min bästis. Vi delade ett rum på typ 12 kvadrat och här är en bild från den tiden. Jag är ergonomisk som vanligt!
    Hösten 2011 besökte jag Argentina på egen hand – det skulle jag nog inte våga göra idag. Man blir väl fegare med åren, right..? Jag mötte i och för sig upp några onlinekompisar som jag lärt känna via en foto-sida. De var väldigt trevliga och jag fick öva rejält på min spanska!
    Samma höst började jag plugga på universitetet i Uppsala och skaffade mig en passande plugg-lugg.
    Sedan åkte hela mitt midjelånga hår av eftersom en kille jag gillade nämnde någon gång att han gillade tjejer med kort hår…
    Idag vet jag bättre!
    (Tyckte det såg helt okej ut, men jag är för fantasilös och lat för att bära upp kortare hår på ett bra sätt).
    På väg till utekväll på studentnation efter X antal White Russians. Rött vin och White Russians var min grej när jag fortfarande drack alkohol.
    Hade visst en mörk period igen år 2013.
    Besökte Sunny Beach i Bulgarien 2013. Det är den enda “festresa” som jag varit på i mitt liv.
    Här var jag på väg till min första (och sista) gasque! Hade även rasat en del i vikt eftersom jag levde på typ potatis med skagenröra eller mackor. Ingen koll där inte!

    De sena 20 och tidiga 30

    Nuvarande epok. Typ. Jag blev klar med plugget och började förvärvsarbeta som myndighetsperson. Byter jobb några gånger och flyttar några gånger. Börjar även se mitt fotograferande som en konstform, snarare än något rent dokumentärt.
    Det största som händer är att jag träffar mitt livs kärlek 2017 och sex år senare gifte vi oss.
    Drömmen nu är att vi ska leva ett långt och lyckligt liv tillsammans. Och skaffa en massa djur. Kanske driva någon liten hobbyverksamhet.

    Började styrketräna lite mer ordentligt år 2014. Även om det dröjde tre-fyra år till innan jag bättre började förstå mig på träningsupplägg och näringslära.
    En av få gånger jag shoppar kläder. Och typ den enda gången jag haft Converse på mig någonsin. Eländiga sko!
    Besöker Medeltidsveckan 2017, om än inte riktigt tidsenlig med min renässansklänning…
    Vid Gripsholms slott. Under andra halvan av 2010-talet får jag mer upp ögonen för att resa i Sverige och besöka historiska platser i närområdet.
    …som till exempel Kung Björns hög utanför Uppsala.
    Men det har även blivit ett återbesök till Egypten och det mäktiga Karnaktemplet.
    Och ett besök till Gambia! Micke och jag åkte dit tillsammans när vi bara hade känt varandra i tre månader. Men det gick bra!
    Under 2010-talet tar jag som sagt mitt fotande till en ny nivå och börjar förstå lite bättre hur man ska komponera bilder och tänka på ljusförhållanden.
    Leve brudparet! Sommaren 2023 gifte vi oss slutligen i Helga Trefaldighet i Uppsala. Ett perfekt bröllop, eller ja, så gott som! Men det kanske förtjänar att bli ett eget inlägg framöver..? (Foto: Agnes Achrén)

    Vad kul att ni har tagit er igenom 50 bilder på mig, kudos!
    Det är ju väldigt skoj att titta tillbaka på gamla bilder. Själva bilden är ju ett minne i sig, men det kan liksom väcka igång en hel kavalkad av minnen och känslor. Nästan som att leva om en epok i livet, om så bara en komprimerad version på några sekunder.

    Nu ska jag njuta färdigt av min favorittårta – Carl Gustav från Landings.
    En härlig födelsedag, med min man, i vårt vackra hus.


    Drömmar slår tydligen in – man vet bara inte när och hur… <3

  • Turkduva

    Sedan några dagar har vi haft nöjet att besökas av en turkduva vid vårt hus. Denna fågel är egentligen en ganska “ny” art för Sverige i bemärkelsen att den har etablerat sig här främst under andra halvan av 1900-talet. Ursprungligen trivs den bäst i varmare breddgrader, men liksom många andra arter har den brett ut sig mer allt eftersom klimatet blivit varmare norröver. Jag hade dock aldrig ens tänkt tanken att jag skulle få se en här i Norduppland, ännu mindre alldeles utanför fönstret!
    Men men, det är ju just det här som är tjusningen med att intressera sig för fåglar och naturen i största allmänhet – man vet aldrig vilka överraskningar som kan bjudas, stora som små.
    Jag har döpt vår turkduva till Ture. Sedan ett par dagar besöker han dock inte matningen längre utan verkar sitta och spela i ett träd lite längre upp mot byn. Hans kluckande sång är dock väldigt trevlig att lyssna till och den blir ett fint komplement till fågelkören som växer för varje dag. Igår hörde jag till exempel vår första rödhake och sedan förra veckan har vi dansande tranor ute på fälten – underbart!
    Är ni förresten nyfikna på turkduvans läte så finns det att lyssna på här!

    Med detta vill jag och Ture önska er alla en riktigt Glad Påsk med mycket solsken och fågelsång!

    turkduva
    turkduva
  • Tegelsmora

    Gårdagen bjöd på strålande sol och flera plusgrader – perfekt för min planerade tur till Tegelsmora. Tegelsmora är namnet på socknen vi bor i, men det är även en egen by med en vacker kyrka från senmedeltid som jag givetvis måste besöka och fota vid tillfälle. Men framförallt finns här en fantastisk fågelsjö! Eller åtminstone önsketänker jag att den är fantastisk eftersom den ligger alldeles nära vårt hem. Så jag gav mig ut på en ganska förutsättningslös utflykt och den här gången kunde jag faktiskt cykla hela vägen fram

    tegelsmora
    Det var fortfarande ganska mycket is på sjön, men det bjöds på en hel del rastande fåglar i form av sångsvanar, hundratals grågäss, kanadagäss och knipor.
    Min tubkikare har varit trasig ganska länge och tills jag har sparat ihop till en ny får jag hålla tillgodo med handkikaren och telezoomen på kameran. Det funkar ändå rätt bra eftersom jag aldrig har tyckt att det är superskoj att bara stå med tubkikaren i flera timmar. Jag gillar omväxlingen!
    Herr och fru Knipa.
    tegelsmora
    Grågäss incoming!
    Kanadagäss har ju ofta ganska dåligt rykte på grund av att de dras till badplatser och således kan det bli en hel del avföring vid dessa. Men jag tycker att det är en väldigt vacker fågel.
    tegelsmora
    För att komma till fågeltornet vid sjön så behöver man promenera genom en kohage med lövträd och ganska mycket stenbumlingar. Även om det mesta av snön har börjat försvinna så ligger smältvattnet kvar och det var således ganska slirigt att ta sig fram…
    tegelsmora
    …men en utflykts-selfie fick det bli!
    Har för övrigt konstaterat att det växer väldigt mycket lavar här i trakterna (inte bara på våra fruktträd)! Många typer av lavar är väldigt känsliga mot luftföroreningar, så att det växer en mångfald av dem här känns ju väldigt trevligtdå vet vi att luften är ren i alla fall.
    tegelsmora
    Trots sol och plusgrader så var det ganska blåsigt och kallt i fågeltornet och jag blev inte jättelångvarig där. Men jag kommer definitivt tillbaka senare i vår!
  • Tisdagssafari

    Idag gav jag mig ut på en lunchpromenad i det sköna solskenet. Passade på att ta med mig kameran och fota mångfalden av alla små (och stora) djur som verkar trivas här omkring.

    Fotosafarit inleddes med en sovande fladdermus under gäststugans väggpanel.
    En larv som värmde sig på soligt fjolårsgräs.
    Fälthare på språng!
    På andra sidan fälten finns en fågelsjö som heter Kyrksjön (även kallad Tegelsmorasjön). Där rastar tusentals flyttfåglar på väg norrut och troligtvis finns där även en del häckande fåglar. Jag har dock inte varit vid själva fågeltornet, men om vädret tillåter ska jag nog bege mig dit i helgen för att se vilka bevingade skatter som håller till där just nu. På denna bild ser man hundratals gäss som blivit skrämda av något och då lyfter de allesammans samtidigt som de väsnas något förbaskat!
    En stilig nötväcka!
    Större hackspett likaså!
    Såg även en spillkråka på avstånd, men hann inte få någon bra bild på den.
    En havsörn seglade ovanför vårt hustak.
    Entitan och blåmesen höll ställningarna vid fågelmatningen.
    De senaste dagarna har en del sydliga småfåglar börjat dyka upp här, såsom pilfink och bofink. Väntar med spänning på att se vilka andra fåglar som kommer hit ju varmare det blir!
  • Finbesök

    Domherre hör till de lite skyggare av småfåglar som besöker vår matning. De är primärt skogsfåglar och brukar därför vara lite blyga kring mänsklig närvaro, i alla fall hos oss. Idag kom dock ett stationärt domherre-par och förgyllde den grå förmiddagen!

    Hanen lyser vackert med sin röda teckning.
    domherre
    Hans fru höll sig dock på avstånd i en björk, så Herr Domherre fick försörja henne med frön.
    domherre
    “Gapa stort!”
  • Ut i det okända

    Idag tog jag med cykeln på dess första äventyr ute i de nya nejderna. Som jag nämnt tidigare så finns det väldigt mycket skog här omkring, både större och mindre varianter. Det finns även en del sjöar relativt nära, något som jag som uppvuxen i Bergslagen verkligen saknade under alla mina år i Uppsala.
    I Norberg fanns nästan en sjö för varje invånare och om en sjö hade mer än ett sällskap som badade, så cyklade man glatt vidare till nästa. Inget konstigt alls!
    I Uppsala är det tyvärr mer sparsmakat med badplatser som är rimliga att ta sig till utan att det blir ett heldagsprojekt. Och eftersom man sällan var ensam om att vilja bada på somrarna så fick man såklart räkna med ett antal tusen människor till som trängdes på dessa få platser… och detta givetvis med bergsprängaren på högsta volym, osande kolgrillar, fotbollar som flyger hejvilt, ungar som gapar och springer tvärs över filtarna, drunkningstillbud, vattenskotrar, ja ni fattar säkert.
    Ett sätt att komma ifrån detta kaos om man trots allt vill bada i Uppsala är att ta sig ett dopp i Fyrisån, med hjälp av någon av alla de bryggor som finns framförallt norr om centrum. Här viskade dock min inre Darwin att en kall dusch fungerar precis lika bra och att det endast är en ytterst nödställd person som måtte tvingas till denna förnedring, förklädd till sommarnöje. Jag skulle kunna skriva ett kåseri om vad jag tycker om konceptet att bada i Fyrisån, men jag tänker att vi släpper det.
    Jag har trots allt badat frivilligt i Dnepr i centrala Kiev, så jag ska väl inte döma…

    Hur som helst – sjöar i vår nya hembygd var det!
    Cirka 20 minuter med cykel från vårt hus finns en sjö som heter Strömaren, som jag skulle vilja fota vid. Enligt Google Maps finns det dessutom en väg nästan ända fram till sjön. Problemet är bara att satellitbilderna i Maps är tagna i den grönskande sommaren när vägarna är fria från snötäcken och det var således inte alls 20 minuter med cykel som jag hade räknat med. Det blev istället kanske 10 minuter på barmark innan det helt enkelt tog tvärstopp för vidare cyklande. Efter alla år som Uppsalabo har jag inte riktigt vant mig vid tanken på att man faktiskt inte kan cykla överallt.
    När Google Maps dessutom säger att “det finns en väg här fast bara på sommaren typ hehe!” så frustar jag lite häpet.
    Här på landet ska man åka spark, skidor eller snöskoter om man ska ta sig fram någon annanstans än på bilvägen. Det är noterat – Till nästa vinter ska jag införskaffa en spark. Och kanske skidor.

    Min gamle trotjänare fick snällt vänta vid vägkanten medan jag gav mig ut i markerna med fullpackad kameraväska.
    Det sitter för övrigt i reptil-Uppsalahjärnan att alltid låsa cykeln. Man vet ju aldrig vem som kan tänkas ta sig flera kilometer ut på en öde skogsväg en kall söndag i mars för att sno cyklar. Mitt stadiga bygellås skulle garanterat avskräcka dessa klåfingriga kleptomaner. Garanterat.
    Kallt, grått och planlöst.
    Ungefär så kändes det att vandra på det som Maps hade pekat ut som vägen till Strömaren.
    Ingenting spännande att fota, bara is, hårt packad snö och fjolårsgräs. Men eftersom jag ändå hade släpat med mig kamera och alla objektiv så passade jag på att ta lite bilder. Så här kommer ett gäng kalla, grå och planlösa bilder.
    “Gör inte livet mer spännande än nödvändigt” brukar jag ha i bakhuvudet. Här fick den tanken dock ge vika för Risktagaren. Inser också att mina vintervandringskängor sjunger på sista versen.
    Någonstans här bestämde jag mig för att ge upp vandringen till sjön och satte mig istället för att fika. Och testa Instagrams fina filter. Vilka fransar! Fick även sällskap av två nötkråkor som kraxade metalliskt i träden. Så helt grått var det inte trots allt.
    Massor av älgbajs, men ingen älg i syne.

  • Månhök

    Ibland får jag infall att skapa något ur fantasin. Det finns ju inga gränser för vad man kan göra med bildredigeringsprogram nuförtiden, men jag försöker att hålla det ganska simpelt (delvis för att jag också saknar avancerad kunskap om vad som går att göra, haha).

    Här fick i alla fall en bild på månen och en bild på en ormvråk som jag tagit nytt liv – Månhöken.
    Kom att tänka på den antropomorfa guden Khonsu i fornegyptisk mytologi, vars aspekt var just en falk som bär en krona med månen i.
    Kanske har Khonsu en fornnordisk släkting i form av en ormvråk som vakar över månen..?

  • Vårtecken

    “Man ska inte ropa hej…”
    Men nu tänker jag göra det ändå – HEJ vårtecken!
    Våren är inte här i full blom ännu såklart, men nu är det ju mars. Och även om vi har flyttat lite norrut, så är mars fortfarande typ en vårmånad även här. I alla fall vissa år.

    Om det här är ett vår-i-mars-år återstår väl att se, men några uppenbara vårtecken har nu dykt upp i och omkring vårt hus. Förra året var det åtminstone vår i början av april utanför Uppsala. Jag minns att jag inte hade någon egentlig vårlängtan då – kan faktiskt inte minnas alls senast jag längtade efter våren som jag gör just i år.
    Kanske beror det på att vi flyttade hit i den kallaste och mörkaste midvintern (som dessutom var rekordkall och rekordsnöig på många håll). Vi har liksom inte ens sett på bild hur vårt hus och dess omgivningar ser ut under vår och sommar. Så det är lite av en “dubbel” längtan i år; att se vad det egentligen är vi har på ägorna, samt allt det vanliga som våren innebär i form av ljus, varmare temperaturer, mindre kläder att släpa på, kunna cykla till tåget, sitta ute på altanen, etc…

    vårtecken
    Skriande ormvråkar som jagar gnagare över fälten och håller span från ett naket träd. Vårtecken!
    vårtecken
    Trumpetande sångsvanar på ingång. Definitivt vårtecken!
    vårtecken
    Snödroppar, om än inte utslagna. Vårtecken!!
    Kanske inte ett tecken på vår i sig, men en gullig bild på en blåmes som plockar frön är ju aldrig fel!
    Inte heller ett solklart vårtecken, men gråsiskan som besöker vår matning till och från visade upp sig i en björk!

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.