Vintergatan

Här om dagen var det äntligen tillräckligt klart kvällsväder för årets premiärfoto av Vintergatan. Det har varit konstant molnigt och disigt för det mesta den senaste tiden, så man får passa på när tillfälle ges! Dock var det ändå inte optimalt eftersom det var halvmåne, vilket tyvärr sabbar mer än man tror. Just när jag var ute så var den på väg ner och således väldigt stor. Som ett jättelikt glödande öga som stirrar på oss alla, genom eoner av ljus och mörker.
Men jag blev ändå hyfsat nöjd med bilderna, så det kändes värt att sätta sig och redigera dem för att försöka återge den där fängslande känslan som bara Vintergatan kan ge.

---

Hur fotar man Vintergatan?

Precis som med de flesta färdigheter så krävs det givetvis lite övning i astrofoto innan man börjar få till bilderna på ett bra sätt. Men jag tänkte försöka ge en liten översikt i hur jag gör när jag fotar, utrustning och vad som är bra att tänka på.
Till att börja med – utrustning! Det man behöver för att fota Vintergatan är egentligen fyra saker:
1. Ett kamerahus som är bra på att hantera brus vid höga ISO-tal (alltså gärna fullformat) men moderna halvformatskameror funkar också bra.
2. Ett ljusstarkt objektiv med vidvinkel, gärna minst 24 mm (för fullformat).
3. Ett pålitligt stativ.
4. En fjärrutlösare av något slag, trådlös är att rekommendera för att minimera risken för vibrationer.
Jag har ägt ganska många kameror och objektiv genom åren, men just nu kör jag med följande när jag fotar landskap och astro:
Kamerahus: Sony A7IV
Objektiv: Sony 24-70 mm 2.8 GM
Stativ: Manfrotto Element MII
Fjärrutlösare från Hama

Det var alltså utrustningen. Men nu kommer vi till det som kan vara väldigt trixigt och ibland lite frustrerande när det kommer till astrofoto – nämligen ljusföroreningar, val av plats, väder och månens faser.
Här i Europa har vi ju tyvärr väldigt få platser där det är fullständigt mörkt. En förutsättning för att faktiskt ens kunna se Vintergatan och stjärnor överhuvudtaget är ju att det är något så när mörkt på kvällen/natten, och då behöver man vara där det är lite eller få ljusföroreningar från städer. Jag brukar använda en Light Pollution Map som t.ex. denna. Som ni kanske ser är det rätt få områden som är totalt mörka och som är rimliga att ta sig till… Men! – Man behöver faktiskt inte vara i ett ”svart/grått” område för att fota Vintergatan. Själv åker jag bara ca. 15 minuter med bil nordväst om Uppsala för att kunna se Vintergatan med blotta ögat, och då är jag alltså fortfarande i ett grönt-ljusblått område. Sedan blir det givetvis bättre och klarare bilder ju längre ifrån vit-röd-gula områden som man kan ta sig.

Typ av plats
Det finns egentligen bara en parameter att ta hänsyn till när man fotar Vintergatan på norra halvklotet: Det behöver någorlunda vara fri sikt söderut, där Vintergatans kärna ”går upp”. Här uppe i Skandinavien syns den ju bara under höst och vinter eftersom nätterna är för ljusa under resten av året. Men detta kan man kolla mer noggrant beroende på hur sent på kvällen/natten man är ute och var i världen man befinner sig.
För mig har det alltid funkat att vara ute från klockan 21 till senast midnatt (jätteskönt eftersom jag absolut inte är någon nattmänniska, haha). Jag använder appen The Photographer’s Ephimeris för att se mer exakt när/var månen och solen går upp och ner just där jag är. En superbra app för att planera sitt utomhusfotande i allmänhet!

Väder och månfaser
Som jag nämnde ovan i detta inlägg så behöver man utöver klart väder även hålla koll på vilken fas månen är i. Det optimala är såklart nymåne +- ett par dagar. Ju närmare halvmåne och fullmåne det är, desto mer kommer natthimlen att ljusas upp. Är det dessutom lite molnigt blir förutsättningarna genast mycket sämre. Bilderna nedan är tagna på samma plats och ungefär samma tid på året och kvällen som bilderna ovan, men med skillnaden att det var precis efter nymåne. Ganska stor skillnad va?

Hur gör man rent tekniskt?

Så, nu har vi bra utrustning, bra väder och en bra plats att vara på. Hur ska man då se till att man kommer hem med åtminstone några coola bilder på Vintergatan? Som jag skrev ovan är det en del trial and error som gäller. Eftersom alla kameror inte hanterar ljusinsläpp och brus på exakt samma sätt, så är mitt tips därför att ta några minuter först att bara testa hur just din kamera presterar med olika ISOvärden och slutartider.
Men som regel bör man ha bländaröppningen på maxöppet (på mitt objektiv är det 2.8mm, men har man ett ännu mer ljusstarkt objektiv som t.ex. 1.8 eller 1.4 så är det såklart ännu bättre).
Min kamera är en fullformatare och den klarar därför att hantera ganska höga ISOvärden innan bruset blir störande. Men jag försöker att aldrig gå över ISO 4000 oavsett. Här behöver man också testa vilken slutartid som är lämplig att använda i förhållande till det ISO man ställt in. För mig brukar någonstans mellan 10-15 sekunder vara lagom, men det beror lite på hur mycket annat ljus som kan tänkas komma med i bilden, tex från ett hus eller en bil. Vill man skapa lite effekter, t.ex. ”star trails”, så behöver man använda slutartider på nära en minut eller mer.
Fjärrutlösaren är ett viktigt verktyg – jag använder även kamerans BULB-funktion som också går att ställa in på min fjärrutlösare, vilket betyder att jag själv bestämmer hur länge kameran ska släppa in ljus. Så när jag tryckt ner knappen på fjärrutlösaren första gången räknar jag huvudet det antal sekunder jag vill ha, och sedan trycker jag ner knappen igen för att stänga slutaren. Här får man testa själv vad man gillar bäst, men det viktiga är att inte använda slutarknappen på själva kameran eftersom skakningarna då kommer att sabba bilden, hur försiktig man än är!
Ställa in rätt fokus gör man genom att slå på manuellt fokus på sitt objektiv och fokusera på en stark stjärna eller något annat som du kan se i sökaren, men som är väldigt långt bort, t.ex. en trädtopp eller liknande. När man hittat något att fokusera på vrider man fokusringen till rätt skärpa och låser den i det läget. Det här är lite olika svårt för olika kameror och objektiv och beroende på om man har en spegelreflex eller spegelfri kamera. Testa dig fram även här!

Redigering av astrofoton är en viktig del, men det är ju också väldigt personligt i vad man vill förmedla och förstärka i en bild. Så jag tänkte inte ta med det här, men om ni är intresserade av hur jag gör kanske jag ska lägga upp ett redigeringsinlägg framöver!

Sist, men inte minst – se till att njuta av vår mäktiga stjärnhimmel när du är ute. <3