• Den vilda trädgården

    När jag sitter på altanen så ser jag numera massvis med fjärilar som virvlar omkring. Därför tänkte jag att det skulle vara fint att fånga dem alla på bild och visa er, som ett litet fjärilslexikon. Givetvis ville inte en enda fjärilsjävel visa sig när jag väl gick ut med kameran, så jag roade mig med att ta lite bilder på några av blommorna som dykt upp i trädgården.

    Den enda fjärilen som var något sånär samarbetsvillig var amiralfjärilen.
    Plommonträden står i full blom, men så fort en vindpust drar förbi så lossnar kronbladen och följer med i vinden som lätta snöflingor.
    Här om dagen såg jag till min stora glädje och förvåning att det växer kungsängsliljor på gräsmattan! Både vita och “rutiga”. De flesta hade dock blommat färdigt, men det är ju väldigt trevligt att veta att Upplands landskapsblomma trivs här.
    Som nybliven husägare blir man för övrigt exalterad, men samtidigt ganska matt över alla engångsinköp som “måste” göras – Till exempel äger vi av naturliga skäl ingen gräsklippare. Men nu har vi precis beställt en eftersom gräset börjar närma sig 2-decimetersklassen… Förvisso bra för alla pollinatörer, men man vill ju också kunna gå omkring på gräsmattan utan att behöva vada fram bland brännässlor, huggormar och andra olägenheter. Maskiner som gräsklippare kostar dessutom en slant och vi vill gärna undvika att vara dumsnåla, särskilt när det gäller saker som vi kommer att behöva under många år framöver.
    Andra saker som vi nyligen införskaffat är utemöbler till både altanen och balkongen (i lägenheten hade vi ingen balkong så vi har aldrig haft några utemöbler alls), en grill, och trädgårdsredskap såsom krattor och sopkvastar.
    Det känns lite jobbigt att behöva köra över alla fina blommor med gräsklipparen. Jag funderar på att lämna delen där kungsängsliljorna växer oklippt tills vidare. Den delen av trädgården ska vi ändå göra om lite på sikt, men exakt hur har vi inte bestämt – förutom att vi ska gräva fram en gammal trappa som knappt syns längre under jordlager och sly. Där växer rabarber och sparris(!) just nu. Marken sluttar också ganska brant ett par meter och är ganska sandig just där, så antagligen kommer vi att anpassa växtligheten efter det.
    Någonstans på tomten har vi också tänkt att vi ska anlägga ängsmark för att gynna den biologiska mångfalden (och för att det är vackert!)
    Just den biten är bara på planeringsstadiet ännu och det lär kanske bli av först när vi vet var vi ska ha resten av trädgården… haha.

    Nu ska jag hålla mig inomhus tills ikväll eftersom det är äckligt varmt ute.
    Önskar er alla en fin söndag!

  • Bland valloner och godsaker

    Igår fyllde Micke år och därför hade jag planerat in en mysig dag för oss där vi skulle åka på en liten utflykt i vårt närområde. Norra Uppland är ju välkänt för de valloner som kom hit under 1600-talet och anlade de stora järnbruken, som i sin tur kom att utgöra en grundförutsättning för den svenska stormaktstiden.
    Historienördar som vi är så kan vi ju knappast ha bosatt oss på en bättre plats! Och nu när säsongen för den här typen av utflykter så smått börjar krypa igång, så bar det således av mot Österbybruk och dess ståtliga herrgård och bruksmiljö.

    Österbybruk ligger cirka 20 minuter med bil från där vi bor.
    Orten är framförallt känd för just vallonbruket som grundades här under 1600-talets första hälft, med Louis De Geer i spetsen. Här fanns dock ett järnbruk redan innan dess.
    valloner
    valloner
    Det märktes att högsäsongen fortfarande ändå är en bit bort, då flera av verksamheterna som brukar finnas på sådana här ställen fortfarande var stängda. Men desto mindre trängsel för oss!
    valloner
    Vi tog en titt i stallängan på de vackra droskorna som stod uppställda.
    valloner
    valloner
    Spiltorna där brukets hästar stod. Fortfarande syns de seklergamla skrapmärkena efter deras hovar.
    valloner
    Som nyfrälst trädgårdsperson så var orangeriet och parken extra lockande!
    En örtagård att bli grön av avund på.
    valloner
    Det märktes även på växtligheten att säsongen just har börjat…
    …men vår landskapsblomma visade sig i full prakt – den vackra kungsängsliljan.
    valloner
    Lagom skrytiga alléer nedanför herrgården.
    valloner
    Årets första ladusvala! Som jag sett i alla fall.
    Vi tog en tur in i herrgården som vi smått förvånade hade helt för oss själva. Vi fick en audioguide att lyssna på medan vi gick runt i salarna. Jag brukar vara skeptisk mot allt vad guider heter, men denna var faktiskt riktigt bra!
    Österbybruks herrgård i dess nuvarande form uppfördes på 1700-talet som en ståtlig mangårdsbyggnad invid bruket. En av dess ägare var friherren Per Adolf Tamm, som under 1800-talet var en av Sveriges rikaste män. Han hade visst mer än råd att låta konstruera den här flashiga rullstolen.
    G II A håller ett vakande öga på sina investeringar…
    valloner
    Självklart pryder min favoritkung en av väggarna!
    Jag insåg för övrigt hur mycket jag har saknat att fota interiör och detaljer i gamla slott och herrgårdar.
    Fåglar och vacker natur i all ära, men att fånga vår historia i och förmedla den i bild är verkligen något som jag aldrig kommer att tröttna på. Och vi har ju så galet mycket av dessa fina miljöer här i Sverige, som dessutom nästan alltid är öppna för allmänheten.
    Vi bor ju själva utanför den gamla bruksorten Tobo, som kanske inte direkt är jättekänt för sina valloner. Men däremot finns Sveriges enda folkmusikinstitut i Tobo och detta har ett särskilt uppdrag att verka för att bevara folkmusik och folkdans, och då framförallt nyckelharpan.
    Man kanske kan sammanfatta Norduppland i två saker: Nyckelharpa och valloner. Och mulna eftermiddagar. Tre saker.
    Jag är verkligen ingen höjdare när det kommer till inredning, men när man vandrar runt på såna här platser så får man ändå bra med inspiration till att inreda i lite gammaldags och lantlig stil.
    Hade nog för övrigt blivit lynchad av brukspatronen om jag kallade hans inredning för gammaldags och lantlig.
    valloner
    Från Österbybruk for vi vidare mot nästa vallonbruk – Strömsbergs bruk, även känt som “Upplands vita pärla”. Här åt vi lunch och fikade gott på cafét. Att fika/äta i herrgårdsmiljö hör till en av våra favoritsysselsättningar och vi skojar ibland om att vi ofta roar oss som pensionärer.
    valloner
    valloner
    Vid Strömsbergs bruk finns också en hel del små verksamheter, men inte heller dessa hade hunnit öppna för säsongen. Så vi tog en promenad och tittade lite på byggnaderna innan vi begav oss av hemåt igen.

    Vi var mättade på valloner och bruksmiljöer för denna gång och Micke var helt klart nöjd med sin födelsedag. Väl hemma åt vi en trerätters middag och tittade på den nya säsongen av Clarkson’s Farm.

    Men oj, det här med att turista i våra nya hemtrakter är helt klart något vi kommer att fortsätta med! Jag har till och med laddat ner en app som heter Upplev Norduppland, där man kan hitta allt från caféer och restauranger till vandringsleder, utställningar, kuriosa, med mera.
    To be continued!

  • Den skönsta tid är nu

    Äntligen är hon här – Maj.
    Maj är månaden som har allt: Grönska, lagom värme, ljusa kvällar, sångfåglar, ledigheter, förväntningar…
    Markerna kring huset sjuder, nej, kokar av liv!
    De första lövsångarna och de första svarthättorna har anlänt. Fladdermusen som sov under väggpanelen har vaknat ur sin vinterdvala och flugit ut i världen.

    Jag flyger också.

    Jag flög ner till ekdungen nedanför vårt hus. Upptäckte den som på nytt och såg massor av nya platser där jag vill fota mer konstnärliga bilder i sommar.
    Skuggan hängde med!
    …och detta är bara början. <3
    Att bara kunna glida ut i linne… Det känns som en hel livstid sedan sist. Och markerna är så torra att jag kunde gå med vita sneakers som också höll sig vita.
    Den här vyn som är som hämtad ur en nationalromantisk 1800-talsroman.
  • Historiska bilder

    Att vara intresserad av både historia och fotografering har sina fördelar, då det inte sällan är fullt möjligt att kombinera dessa sfärer och på så sätt skapa en synergieffekt för sina intressen.
    Eftersom vi även har det fantastiska verktyget internet nuförtiden, så är möjligheten att ta del av historiska bilder en helt annan än vad den var bara en generation tillbaka. Jag tänkte därför ta tillfället i akt och dela med mig av en av mina absoluta favoritsidor när det kommer till just historiska bilder –lindebilder.se.
    Några av er har kanske sett sidan förr, men här finns bokstavligen en uppsjö med historiska bilder!
    Bilderna är många gånger unika och mestadels tagna från 1800-tal och framåt. (Inte så konstigt kanske med tanke på att kameran uppfanns under just 1800-talet).

    Det kan vara lite rörigt att navigera på sidan eftersom gränssnittet är gammalt, men ett tips är att gå in på startsidan, och längst ner kan man välja “kategori” och leta upp det man är intresserad av att se. Alternativt kan man använda sökfunktionen uppe i högra hörnet om man letar efter något specifikt.

    För mig som kommer från Bergslagen är Lindebilder extra trevlig eftersom många bilder kommer från just det geografiska området, och orten Lindesberg som sidan är döpt efter ligger även den i Bergslagen.

    Här är ett flygfoto över min hemby Norberg. Årtal framgår inte, men gissningsvis är det från 30- eller 40-tal, när motsvarande Lantmäteriet/Ekonomiska Kartverket började fotografera Sverige från luften i allt högre utsträckning.
    Foto: Lindebilder.se
    Charmen (och kanske även frustrationen, beroende på ens personlighet) med gamla gruvbyar som exempelvis Norberg är att tiden verkar förflyta så mycket långsammare där. Inga storslagna och trånga bostadsbyggen, inga McDonald’s, inga biosalonger, knappt någon existerande kollektivtrafik. Allting liksom bara… är. Som det alltid har varit.
    Foto: Lindebilder.se




  • Nybörjarträdgård del II – Förkultivering

    Eftersom jag insett relativt “sent” på säsongen att jag vill testa det här med odling hemma så inser jag också att jag är ganska sent ute med min förkultivering av de växter jag tänkt börja med. Nåja, som glad amatör försöker jag vara förlåtande mot mig själv och inse att allt inte kommer att bli perfekt. Jag testar och ser helt enkelt!

    Jag har annars en tendens att kasta mig huvudstupa in i nya intressen och hobbys, läsa på allt som finns om dem och sedan förvänta mig toppresultat direkt, annars är allt ett misslyckande (inklusive jag själv). Den metoden är ju uppenbarligen inte hållbar och, framförallt, tar den alltid död på glädjen och nyfikenheten i intresset/hobbyn som ju var hela anledningen till att jag började…

    Så! Det får lov att bli några (läs många) nybörjartabbar och okunskap i min trädgårdsresa, även när det gäller just förkultivering.
    Men jag tänkte i alla fall visa vad jag hittills har sått och mina tankar kring detta!

    förkultivering
    Jag inhandlade ett gäng fröer av sådant som jag:
    1. Läst ska vara relativt lättodlat
    2. Tycker om att äta
    förkultivering
    Av dessa frön har jag förkultiverat körsbärstomater, squash, basilika och koriander.
    Morötterna fick vi på köpet, men dessa ska tydligen sättas under hösten för vårskörd, så det får bli ett senare projekt.
    Jag har även alltid drömt om att ha lavendel växande intill huset eftersom jag älskar den doften. Vi har dock ingen självklar plats att ha den på ännu – vi skulle kunna ha den intill södra husväggen, men då måste vi ordna med så att det blir bra odlingsmark där (just nu är det bara stenmjöl och makadam), så detta ligger lite på is tills vidare. Ett alternativ är att ha en lite större blomlåda på altanen med lavendel, så att man kan njuta av den när man sitter där ute.
    Så fort man gör något nytt och spännande så dyker det förresten alltid upp två oerhört nyfikna katter. Molle lägger sig på behörigt avstånd och spelar cool, samtidigt som han sneglar mot en ifall något av det man gör skulle vara ätbart.
    Hugo går istället gärna rakt in bland sakerna och börjar rota runt…
    …och han har även en störande ovana att slicka på mjukplast.
    förkultivering
    Som rookie har jag givetvis inte särskilt avancerade tillbehör ännu – vår lilla kökssoffa får agera odlingsbänk den här säsongen, men inför nästa år ska jag definitivt skaffa riktiga grejer.
    Så här såg i alla fall vår förkultivering ut för en vecka sedan…
    förkultivering
    …och så här ser det ut idag! Squashen växer så det knakar och behöver nog snart planteras i större krukor. Tomaterna och basilikan kämpar på de med, men det går i mer makligt tempo.
    förkultivering
    Koriandern är desto segare och har först idag börjat titta fram lite försiktigt.
    På sikt skulle jag vilja ha en örtagård på altanen och eftersom basilika och koriander är två av mina favoritkryddor, så tänkte jag att dessa skulle få bli först ut. Att ha örtagården på altanen vore också väldigt smidigt i vårt fall eftersom den ligger i sydostläge och i anslutning till köket, så när man lagar mat kunde man bara gå ut och plocka lite kryddor. Vilken lyx det vore!
    Här har jag suttit eller stått i långa stunder och blängt på de små liven. Försöker ge dem självförtroende att växa till sig så att jag sen kan äta upp dem, haha.
    förkultivering
    It’s working! <3


  • Rödhaken

    Ibland händer det att jag oavsiktligen tar en bild som jag blir så där fånigt nöjd med. Bilder som knappt behöver någon redigering och som man bara blir glad i hjärtat av.
    Det hände här om dagen när jag låg sjuk i soffan och försökte fördriva tiden med något. Jag hade lagt kameran på soffbordet eftersom jag jag ville fånga några bilder på bergfinken som var på besök vid matningen då.
    Jag tittade sökande ut genom fönstret för att försöka få syn på finken, men utan resultat. Sittandes i soffan med kameran i handen betraktade jag istället rödhaken som skuttade runt på marken i jakt på insekter.
    Den är så otroligt söt, rödhaken. Vaksam, men modig. En av mina favoriter. De letar intensivt efter mat i några minuter för att sedan flyga i säkerhet och speja av området.
    Just i denna stund flög han och satte sig i den höga gamla granen framför vårt hus. En svag solstråle letade sig in och lyste upp hans brandgula bröst, i stark kontrast mot den mörka skogen bakom. Perfektion.
    Givetvis är det inte optimalt att fota genom fönstret, men jag hade bara några sekunder på mig och ville för allt i världen inte sabotera denna idylliska scen genom att öppna fönstret och sticka ut kameran. Och det blev ju bra ändå.

    rödhaken
  • Nybörjarträdgård del I – Upptäckter

    Idag är förkylningen betydligt bättre och därför unnade jag mig att faktiskt kliva utanför dörren en sväng, eftersom jag inte har gjort det på flera dagar.
    Under en tid har jag gått och spånat lite på en idé till en “bloggserie” som jag tänkte kunde vara rolig att dra igång – Nybörjarträdgård! Jag vet inte om nybörjarträdgård ens är ett ord, men från och med nu får det vara det.
    Som jag nämnt förut så har vi ju en ganska stor trädgård i vårt nya hus med flera trädgårdsland, fruktträd och diverse buskar och träd. Det stora kruxet är bara att ingen av oss kan särskilt mycket alls om trädgård och odling. Jag har aldrig varit ett dugg intresserad av att odla saker, varken inomhus eller utomhus, och jag har alltid tänkt att det är en hobby som jag eventuellt kan ägna mig åt när jag blivit pensionär…
    Men! Nu sitter jag ju här och skriver ett inlägg om just trädgård. I takt med att snön har smält bort och solen har börjat värma så har ju även vår trädgård börjat vakna till liv. Med det har även en känsla av att vilja greja med odlingarna och planera för framtidens trädgård vaknat i mig… Eftersom flera av er är duktiga på trädgård så tänkte jag att det kunde bli ett roligt projekt att visa även här på bloggen.
    Tanken är mest att dela med mig av min nybörjar-trädgårdsresa i bilder, så det bli både dokumentärt och lite drömmande på en och samma gång. Och givetvis välkomnar jag alla tips som en nybörjare kan tänkas ha nytta av!

    Första delen handlar om dagens förutsättningslösa spaning – Hur ser vår trädgård ut och vad har egentligen hunnit komma upp nu när det faktiskt har börjat bli vår på riktigt här..?

    nybörjarträdgård
    Det första stora frågetecknet som har dykt upp är vad dessa två små träd är för några. De står i en stenig slänt nedanför uppfarten. Jag har gissat att trädet i mitten av bilden här är ett plommonträd (vi har två plommonträd en bit bort). Det vänstra trädet har jag ingen aning om vad det är, så det får vi helt enkelt avvakta och se!
    Intill uppfarten växer även en ca 10 meter lång syrénhäck. Vad det är för sort (färg?) återstår också att se!
    nybörjarträdgård
    Här ser man andra änden av slänten, gästhuset, växthuset och de två äldre plommonträden.
    nybörjarträdgård
    Intill gästhusets källarvåning finns detta lilla trädgårdsland. Det står i ganska precist söderläge och skyddat mot vind så jag kan tänka mig att det blir väldigt varmt här. Bra ställe för tomater kanske?
    nybörjarträdgård
    Växthuset är som jag berättat tidigare inget som vi har tänkt att ha kvar. Det är fullt av gamla redskap som de tidigare ägarna lämnat kvar, men själva växthuset är i så sunkigt skick att man knappt vågar gå in där…
    nybörjarträdgård
    Här ser vi en annan stenig slänt nedanför vår carport intill gästhuset.
    Vi köpte huset av ett medelålders par som själva hade köpt det för att rusta upp det och sedan flytta in. Deras planer ändrades dock och de bestämde sig för att sälja när de var klara med renoveringen. När de köpte huset var både tomt och bostadshus i riktigt illa skick så de har gjort ett verkligt hästjobb med att rusta upp allt.
    De visade oss några bilder på hur tomten såg ut innan de började röja, och ja… man kan väl säga att det hade lika gärna kunna vara en återvinningsstation på hela tomten; skrot och skräp och misär på i stort sett varenda tillgänglig centimeter. Så paret har minsann städat för en livstid måste man säga!
    Under gästhuset finns för övrigt ett oinrett utrymme som har både belysning och el. Vi tror att det har varit en tvättstuga av något slag för länge sedan eftersom det även finns ett avlopp i golvet. Man kan även se resterna av tidigare väggar längs golvet. Det är såklart lite fukt här, men inte så fuktigt som man skulle kunna tro. Vi tänkte därför att det kunde vara ett bra ställe att förvara redskap och lite mer “tålig” utrustning här.
    Just det – blåsippor har kommit i massor!
    Och pollinatörerna har vaknat!
    nybörjarträdgård
    Här ser vi våra sex äppelträd, varav ett behöver amputera en stor gren som gick av i vintras. Vilka sorter av äpplen det är har vi såklart inte heller någon aning om, men det lär vi ju få se senare i år.
    nybörjarträdgård
    Bortanför äppelträden har vi det “riktiga” stora trädgårdslandet som är ca 5×5 meter. De förra ägarna passade såklart på att utnyttja trädgården medan de renoverade huset och de odlade bland annat majs, pumpor och zucchini här. Man ser resterna av majsskörden nere till vänster i bild. Jag älskar majs så det vore ju fantastisk om vi också kunde odla det på sikt! Nu har vi ju inte hunnit bo här under sommaren än, men denna del av trädgården ligger väldigt öppet i söderläge och lär således ha rätt många soltimmar. Att vi bor intill en gammal åker som säkert har gödslats ett antal gånger bidrar säkert också till att jorden är ovanligt bördig här omkring. Exakt vad åkermarken brukas till nuförtiden är dock ett av de frågetecken som vi lär få svar på under året. Det finns ett par bondgårdar i närheten som bland annat har kor och min gissning är att dessa kommer att beta på ängarna som ligger öster om vårt hus.
    Man skulle kunna säga att det är ett öppet kulturlandskap med insprängda skogspartier där vi bor. Inte obrukat, men inte rent jordbrukslandskap heller.
    nybörjarträdgård
    På gräsmattan, eller snarare mossmattan har det dykt upp lite spännande saker! En lilja av något slag? Någon som vet?
    Vi verkar även ha smultron i slänten nedanför uppfarten. Om det faktiskt blir några bär får vi väl se, men det finns ju definitivt potential för den här slänten eftersom den också ligger i soligt söderläge.
    Vi har äntligen fått krokusar också.
    Snödropparna har hängt med ett tag.
    nybörjarträdgård
    Slutligen har vi en liten ruta med vad som verkar vara sly och rabarber (och mer skrot!). Varken jag eller Micke är särskilt förtjusta i rabarber, så vi har inga jättehöga tankar om dessa. På sikt tänkte vi bygga en liten trappa ner här så att man kommer direkt till trädgården från huset och inte behöver gå längs med uppfarten.
    På framsidan av huset har vi även en nyponbuske och en till syrénbuske. Denna syrén är dock betydligt äldre än häcken vid uppfarten.
    Mer skrot!
    Just det – jag var helt säker på att detta var en bit överbliven isolering eller nåt och tänkte plocka upp den för att slänga. Det var visst inte skräp utan en jätteröksvamp!
    En del av vår tomt är pyttelite skog och ruderatmark som går längs med den gamla byavägen. Jag hörde årets första gransångare här inne idag, men annars har jag inte sett något jättespännande här.
    Men det är roligt att tänka att den här vägen användes av byborna under flera hundra år när de skulle resa mellan socknarna Tobo, Örbyhus, Vendel och Tegelsmora. Idag verkar den knappt användas alls, mer än för en och annan hundpromenad.

    Detta inlägg blev betydligt längre än vad jag hade tänkt! Men det kanske rimmar bra med de oändliga möjligheter som finns när det kommer till trädgård, även för en nybörjarträdgård. Jag har en lång och spännande resa framför mig och är uppenbarligen bara i startgroparna ännu, både vad gäller teoretisk och praktisk kunskap… You live and learn, som man brukar säga!



  • Vid regnbågens slut

    Jag har åkt på en rejäl förkylning den här veckan och sitter därför hemma och gör… ja, vad gör jag? Tittar på TV en stund tills jag tröttnar, broderar och lyssnar på ljudbok tills jag tröttnar, sover en stund tills Molle gormar om något eller Hugo trampar på min mage, tittar på fåglarna vid matningen, vill baka något onyttigt och inser att vi inte ens har strösocker i vårt skafferi… Typ så.
    Jag kan i alla fall glädjas åt att ha sett hela tre nya arter på vår tomt sedan igår – bergfink, gröngöling och stenknäckar. Det är tråkigt att vara sjuk, men det är åtminstone lite mindre tråkigt att vara sjuk i ett hus på landet.

    Idag har vi dessutom haft klassiskt aprilväder med regn, sol, hård sunnanvind, vindstilla och åska. Detta resulterade dock i en fantastisk syn i form av två regnbågar ute på fälten. Jag ville såklart springa ut med kameran och stativet, men insåg sedan att det vore dumt att ställa sig i regn och blåst med en redan envis förkylning.
    Så jag tog dessa bilder från kontorsfönstret istället. Upptäckte även att det är dags att rengöra kamerasensorn.

    Dubbelregnbågen som såg ut att sluta bara ett par hundra meter från vårt hus. Vi bor ju vid en gammal bruksort, så vem vet – en gammal brukspatron kanske grävde ner en skatt där borta för hundratals år sedan..? Om inte annat så är det ju kul att fantisera lite i feberyran och uttråkningen, haha!
    Jag vet inte så mycket mer om moln mer än att de har olika latinska namn. Dessa bildades precis efter att regnbågen försvunnit och jag tyckte de såg väldigt fina ut. Som små rökpuffar.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.